Nattvarden

Vår första av sevärdheter i Milano blir förstås ett av världens mest kända konstverk. Det handlar om Nattvarden (Jesu sista måltid) av den inte helt okända konstnären Leonardo da Vinci. Målningen tillkom under perioden 1495-1498. Du hittar den i klostret Santa Maria delle Grazie´s matsal i centrala Milano.

Målningen använder sig av revolutionerande teknik på flera områden: Den är skapad på torr puts, d v s al secco, i stället för al fresco då man målar på våt puts. Fördelen var då att han kunde arbeta med hela verket. Med den tidigare tekniken var man tvungen att avsluta en del av målningen i taget. Han experimenterade även med färgerna i denna muralmålning. En negativ bieffekt av dessa experimenteranden blev dock att målningen började förfalla relativt snabbt.

De avbildade personerna, Jesus och hans lärjungar, avbildas också på ett nytt sätt: I stället för att bara måla dem i en rad utan några som helst kopplingar, har Leonardo da Vinci valt ett centralperspektiv (Jesus som centrum) i målningen. Dessutom även delat in lärjungarna i grupper om tre med känslomässiga kopplingar till varandra och till Jesus i mitten. Han skalade också bort symboler/inskriptioner som annars normalt brukade identifiera personer på den här tiden.

Antal besök är begränsade, främst för att skydda målningen, men den ses ändå av över 400 000 personer varje år. Du behöver boka biljett i förväg för att kunna få tillträde till den.

Restaureringar och populärkultur

Vi nämnde att Leonardo da Vinci´s experiment med både underlag och färg orsakade ett tidigt förfall på denna världsberömda muralmålning. Enligt museets hemsida finns 9 dokumenterade restaureringsförsök, men andra källor har ända upp till 19! Man kan ju fråga sig hur detta är möjligt? Det kan dock bero på vad man lägger in i betydelsen restaurering, t ex större omarbetning mot mindre konservering. Den senaste pågick mellan 1978 och 1999 (alltså i hela 21 år). Det var i samband med denna som man valde att införa miljö- och besökskontroller för att skydda verket framledes.

Dan Brown skrev 2003 den mycket populära boken Da Vinci-koden. Där spelar målningen Nattvarden en central roll. Brown påstår, via karaktären Sir Leigh Teabing, flera kontroversiella saker: Figuren till höger om Jesus är inte Johannes utan Maria Magdalena. Det finns en V-formation mellan Jesus och denna figur, vilket i boken skulle betyda det feminina (livmoderform). Det finns igen synlig helig graal/kalk, vilket enligt boken stödjer idén att Maria Magdalena är den heliga graalen. Till sist påstår boken att Leonardo da Vinci var medlem i ett hemligt brödraskap (i boken påhittat: prioratet av Sion), med uppgift att skydda hemligheten om Jesus och Maria Magdalenas blodslinje.

Boken använder alltså målningen som en slags ”nyckel” till den centrala hemligheten i handlingen. Det bör dock tilläggas att de flesta av dessa saknar historisk grund. Även om det bidrar till mystiken kring Leonardo da Vinci´s mästerverk!

Duomo di Milano

En annan sevärdhet i Milano som du inte bör missa är katedralen i gotisk stil (Duomo di Milano). Placerad mitt på Piazza Duomo mäter den 157 meter i längd, 45 meter i höjd samt har en kapacitet att ta emot över 40 000 människor. Den är den näst största gotiska katedralen i världen, bara den i Sevilla, Spanien är större.  Vidare finns även 135 spiror av olika höjd och ca 3 400 statyer föreställande helgon, djur och monster.

Som turist kan du faktiskt få tillgång till taket på katedralen vilket är tämligen ovanligt i sammanhanget. Du får här en panoramaöversikt av Milano, Piazza del Duomo och om vädret vill kan du t o m få en skymt av Alperna! Så klart får du också ta en riktigt nära titt på den helt fantastiska, gotiska arkitekturen. Om du dessutom gillar solnedgångar så kan du få uppleva en riktigt fin sådan på denna plats. Vad kan vara mer romantiskt än att se solen gå ned över Italiens näst största, pulserande stad?

Detta bygge startade redan 1386 men har sedan pågått i över 600 år! Den officiella invigningen gjorde man så sent som 1965. Byggnaden var dock helt funktionell långt innan dess. I och med att byggandet pågått under så lång tid har flera generationer arkitekter fått sätta sin prägel på Duomo di Milano. Antalet besökare per år är inte känt, men det är ett av Milanos mest populära besöksmål och landmärke.

Koppling till Milano-derbyt

Den mest kända statyn på detta byggnadsverk är den s k Madonnina. Det är jungfru Maria som en förgylld staty som man kan återfinna i toppen av den högsta spiran (ca 110 meter över marken). Hon anses vara en skyddande symbol för staden Milano. Fotbollsderbyt mellan Inter och Milan benämns också som Derby della Madonnina, följaktligen är det härifrån det namnet kommer.

Stadio Giuseppe Meazza (även kallad San Siro)

Vilket osökt för oss in på en fotbollsrelaterad sevärdhet i Milano, nämligen Stadio Giuseppe Meazza eller San Siro. Hemmaarenan för både Inter och Milan är den största arenan i Italien. Om du vill är det möjligt att ta en guidad tour (San Siro Stadium and Museum Tour) av arenan och även ett museum. Under touren får du tillgång till områden som normalt inte är tillgängliga: Omklädningsrummen, den mixade zonen (för media) samt att gå ut på planen och uppleva hur läktarna ser ut från denna vy. Dessutom får du naturligtvis ta dig dit via spelartunneln vilket är en spännande upplevelse (även utan publik!). Museet visar historiska tröjor, troféer och andra memorabilia från klubbarna.

Anledningen till varför det finns två namn på arenan har att göra med lagen. Inter-fansen använder sig av Stadio Giuseppe Meazza, då det handlar om en ikonisk storspelare för klubben, och det är det officiella namnet. Milan-fansen däremot benämner hemmaarenan San Siro och det gäller även för Italien i stort samt internationellt.

Arenan är byggd mellan 1925/26 och invigd 1926 (premiärmatchen mellan just Inter och Milan slutade 6-3). Den har varit värd för både EM (1980) och VM (1934 0ch 1990). Renovering har skett ett flertal gånger, 1935, 1955, 1990 samt 2015. Underlaget är s k hybridgräs och storleken på själva planen 105 x 68 meter. Enligt FIFA (internationella fotbollsförbundet) ska måtten, för att kunna spela internationella matcher, ligga mellan 100-110 meter i längd och 64-75 meter i bredd. Det vanliga standardmåttet är dock just 105 x 68 m. Inte heller här finns någon officiell statistik över antalet årliga besökare. Men det rör sig om flera tusen personer varje vecka.

Lite kuriosa

Ägare till arenan har sedan 1935 varit staden Milano. I september 2025 bestämde man sig dock för att sälja själva arenan och den omgivande marken till Inter och Milan. Priset sattes  till 197 miljoner Euro (motsvarande ca 2,2 miljoner SEK). Någon plan för den nya arenan är inte klar, men man beräknar att börja bygga 2027. Men – hela processen är omtvistad och man kan nog räkna med både protester och överklaganden. Så passa på att besöka den gamla arenan medan den finns kvar!